Lycklig och förbannad på samma gång?
Jaa ni. Idag har det varit upp och ner kan man ju säga. Ena stunden är jag överlycklig över mitt liv och min situation. Vi väntar vårt första barn, vi gifter oss om 123 dagar, vi ska köpa ett hus, mamma kommer hit och hälsar på för att vara med på min möhippa etc. Nästa stund känner jag mig bara gråtfärdig. Nästan som att jag är lite overwhelmed av det hela. Jag är rädd för att få missfall, känns som att vi aldrig kommer hitta ett hus, jag känner mig tjock och uppsvullen, jag är full av finnar och jag äter alldeles för mycket bröd.
Är bara så trött på att orora mig. Andy har berättat den goda nyheten för sina kollegor nu och igårkväll kom han hem och berättade att en tjej hade sagt att hon hade haft fem missfall. Jaha? Vill jag höra det när vi berättar att vi är gravida? Som om jag inte är orolig nog som det är, måste du slänga det i mitt face då? Aaaah det var tur att jag inte var där när hon sa det för då vet i fan vad jag hade gjort. Min stubin är väldigt kort just nu har jag insett.
Vill bara komma förbi dessa jävla 12 veckor :(
Men on a positive note så kan jag iaf drömma om och längta efter vår stora dag som närmar sig med stormsteg.
Här är kyrkan vi ska gifta oss i Norrköping
